*Dikt*
Nu stjärnan för länge sedan fallit
och drömmen nåt sitt slut,
Finns bara minnena
som så sakta smått försvinner.
Men jag har ju redan smakat på drömmen
och vill egentligen inte vakna upp från sömnen.
Den var ju en gång så vacker...
Men då hjärtat mitt nu är trasigt och slitet
och då hoppet är litet.
Så måste jag åter få ork att leva,
måste åter börja försiktigt treva.
Kanske finner jag åter lyckan.
Men tidlöst, för alltid och för evigt,
kommer du finnas i mitt hjärta...
och drömmen nåt sitt slut,
Finns bara minnena
som så sakta smått försvinner.
Men jag har ju redan smakat på drömmen
och vill egentligen inte vakna upp från sömnen.
Den var ju en gång så vacker...
Men då hjärtat mitt nu är trasigt och slitet
och då hoppet är litet.
Så måste jag åter få ork att leva,
måste åter börja försiktigt treva.
Kanske finner jag åter lyckan.
Men tidlöst, för alltid och för evigt,
kommer du finnas i mitt hjärta...
Kommentarer
Trackback