BARA ETT LITET BARN

jag var ett barn...
som sprang av rädsla
ja grät pga ertat tjat
min pappa stack
vad var jag utan honom?
tryggheten försvann
även glädjen
det fanns inte längre nån som
såg mig som ett barn
ja gömde mig
för er
ja ville blunda
men det gick inte
ja såg allt
hörde allt
ville bara skrika
men ja visste hur det skulle gå
mamma du var lika rädd
du ville gå
men ingen förstod
det blev som det blev
inget vi kan ändra på
vi står där vi står idag
men ja bara önskar
att ni visste
hur JÄVLA rädd jag var!!!??!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback